Blogg

Arnes blogg 2 2008-06-12

Jag är kvar på mitt torp. När studenterna tar sommarlov infinner sig det stora lugnet på universitetet. Det gör det möjligt för mig att bo på landet och ägna mig åt skrivande, läsning, snickrande och en hel del slappande. Fram till i början av juli måste jag visserligen åka ner till Lund och Malmö en eller ett par dagar i veckan för möten och andra åtaganden, men nu har jag min bas här på torpet fram till i mitten av augusti.Sommaren är en tid för både bakåtblickande och framåtblickande. Reflektion och planering kan man kanske också kalla det. I den blogg jag skrev igår nämnde jag att det under våren hade hänt flera positiva och spännande saker som på olika sätt har anknytning till BRUS. Bland annat nämnde jag ett samverkansprojekt mellan Fontänhuset och termin ett på Socialhögskolan. Ett projekt som blev så lyckat att vi har bestämt att fortsätta med det i höst. Det är Mia Nordahl, som är handledare på Fontänhuset i Malmö, som tagit initiativ till samverkansprojektet. Idén fick hon efter att på världskongressen för Fontänhus i Milwaukee i USA i höstas ha träffat företrädare för socialarbetarutbildningen på Gordon College i Massachusetts, som sedan ett par år har ett samarbete med ett Fontänhus i Massachusetts. Samverkansprojektet innebär att studenter som går termin ett på Socialhögskolan och medlemmar från Fontänhuset samarbetar kontinuerligt under en längre tid kring ett projekt, som ska komma till konkret nytta för Fontänhusets verksamhet. Projektgruppen ska bestå av sju till åtta personer, varav ungefär hälften socionomstudenter och hälften medlemmar från Fontänhuset. Gruppen erbjuds stöd och feedback av Mia och mig. Samtidigt som projektet blir till nytta för Fontänhusets verksamhet bidrar det till att deltagarna utvecklar kunskaper om hur man samarbetar och skapar relationer mellan grupper som vanligtvis inte möts och arbetar tillsammans på lika villkor. Socionomstudenterna kan nyansera och vidga sin uppfattning av människor med erfarenheter av psykisk ohälsa, samtidigt som Fontänhusets medlemmar utvecklar sin syn på socialarbetare. Under våren arbetade de som var med i projektet fram ett nytt informationsmaterial för Fontänhuset. Tanken är att det projekt som ska börja i höst ska ha som mål att bygga upp ett referensbibliotek på Fontänhuset. En spännande utmaning!Det är kväll och nästan natt när jag skriver den här bloggen. Här är tyst, så lugnt och tyst som det aldrig är i stan. Det enda jag hör är små lätta snarkningar från Irving, min sommarsambo. Han ligger och sover djupt i sängen som står intill mitt skrivbord. Irving är min dotters hund, som jag passar under sommaren. Enligt stamtavlan är Irving en phalene. Det vill säga en dvärghund, som liknar en papillon, fast långhårig. Äktheten i Irvings stamtavla kan dock ifrågasättas. Han är nämligen minst dubbelt så stor som en phalene och ser snarare ut som en korsning mellan border collie och cocker spaniel. Jag bryr mig inte om hur Irving ser ut, för han är en trofast vän som varje dag tar ut mig på välbehövliga promenader på Ryssberget. Men i nästa vecka får Irving konkurrens. Då kommer min andra sommarsambo hit. Han heter Conny och är en stor, tjock och ganska slö innekatt. Han ägs av min andra dotter och bor i en lägenhet mitt i Malmö. Somrarna tillbringar han dock här på torpet och då förvandlas han till en slimmad, vig och smart jägare, som håller mitt torp rent från möss. Conny är faktiskt ett levande exempel på hur stor betydelse de yttre, materiella levnadsvillkoren har för hur man kan utforma och utveckla sitt sätt att leva. Läs mer »

Arnes blogg 1 2008-06-11

I torsdags var det examensdags på Socialhögskolan. Drygt 100 nya socionomer firades med sång, musik och fina tal i universitetsaulan och därefter mingel med bubbeldricka på Socialhögskolans gård. Även om det finns stänk av vemod, så känns det mycket positivt att i slutet av varje termin säga hej och önska studenterna lycka till.Det beror framförallt på att de flesta studenter är nöjda med utbildningen på Socialhögskolan i Lund och stolta över att vara socionomer. Dessutom har nästan alla jobb som väntar på dem. Vad som gjorde den här terminsavslutningen speciell var att alla studenter under den avslutande kursen, som heter Professionellt socialt arbete, hade fått arbeta med och ta hänsyn till brukarperspektiv. I kursen medverkar flera personer som gått mobiliseringskursen och som bland annat Miku, Marianne och Jan-Inge har berättat om i sina bloggar. För de flesta av de här studenterna var det första gången som de i en kurs fick ta sig an en uppgift där det var obligatoriskt att förhålla sig till och ta hänsyn till brukarperspektiv. En övervägande majoritet av dem var nöjda och tyckte att brukarperspektivet höjde nivån på deras avslutande arbeten. Bättre sent än aldrig, kan man tycka, och därför är det glädjande att de studenter som går det nya socionomprogrammet i Lund kommer i kontakt med brukarfrågor redan under den första terminen.Att brukarperspektiv ingår som en obligatorisk del på den avslutande kursen är en del i en rad spännande saker som hänt på Socialhögskolan under vårterminen. I maj hade vi ett första möte med BRUS – utvecklingsforum, som kommer att fylla en viktig funktion i vårt framtida arbete. Andra viktiga saker som hänt är bland annat att mobiliseringskursen för första gången kördes som en obligatorisk del i Socialhögskolans kursutbud och den fungerade utmärkt på den så kallade avancerade nivån i det nya programmet. På termin ett ingår numera brukarperspektiv som en obligatorisk del och under ett par veckor arbetar terminettorna med frågor om brukarperspektiv och brukarorganisationer. Dessutom har vi på termin ett tillsammans med Fontänhuset i Malmö haft ett framgångsrikt projekt där socionomstudenter tillsammans med medlemmar på Fontänhuset har arbetat med att utveckla ett nytt informationsmaterial om Fontänhuset. Jag sitter och skriver den här bloggen på mitt torp som ligger vid Ryssberget, ett par kilometer från Norje i Blekinge. Norje är inte minst känt för Sweden Rock Festival, som i förra veckan samlade 30.000 glada hårdrocksfantaster. Det innebar att jag kunde sitta i min trädgård med en god kopp kaffe och lyssna live på Poison. De spelade bland annat sin gamla hit Every rose has its thorn. Live i min trädgård! Ganska coolt! Läs mer »

Mikus blogg 3 2008-06-09

Hej alla fotbollstokiga (och alla andra också)! Idag har det varit Nationens stora dag/Vår flaggas stora dag! Mycket festligheter och firande. Jag, Miku, har varit ledig idag, men har givetvis firat en del också - nämligen har jag lyssnat på "Idol-Amandas" uppträdande i Malmös "Folkets park". Mycket sol, många vänner och härlig underhållning. Igår var jag tillsammans med med flera av mina Fontänhuskollegor på besök i Älmhult och "deras" Fontänhus "Trappan". Intressant hur det fortsätteratt "ploppa upp" nya hus i denna "Fountainhouse- rörelse" (som ju startade i New York;1948) och alltså nu finns även i IKEA´s egen hembygd. Det var speciellt trevligt för mig, eftersom grundaren till Malmös "klubbhus"; Bengt Jarl och hans sambo(fru?) "Kata"-rina bor just i utkanten av Älmhult. "Kata" jobbar också på Älmhults Fontän- hus. Det var många år sedan jag träffat dem senast, och ni som läst min första "blogg" - vet att jag varit medlem sedan c:a tio år tillbaka i Malmö. Det var spännande att se ett litet (något slitet) hus, där stämningen och andan samt "systemet" fungerar lika fint! Tack alla andra "där uppe", ingen nämnd och ingen glömd, för ett underbart mottagande! På tal om "ingen nämnd och..." så vill ge en liten fundering på Nationaldagsfirande och svenskar kontra invandrare och andra människor med någon form av utanförskap. Jag tog nämligen upp, på vårt "utvecklingsseminarium" i Lund härom veckan (på "Sopis"); att jag inte tycker om att "sopa undan" begreppet "vi och dom". På Nationaldagen är vi ju alla svenskar, vare sig vi har ursprung från Norrland, Skåne eller Pakistan. Vi har alla precis samma värde - men olika utgångs- punkter i våra liv. Detta gäller även oss "brukare". Vi är oftast mycket lika - vi kan tala, vi har hår, ben och armar - men ändå så är vi så olika och kanske "utanför". "Vi" på Fontänhuset är som vi är, medan "de" i Synskadades Förbund är på ett annat sätt, eller arbetar helt enkelt olika och beter oss ofta olika. Tänk på det någon gång att alla har vi något att ge, men har olika behov och önskemål. Så låt oss visa lite extra solidaritet med varandra oftare men också inse att vi har vissa begränsningar...eller specialkunskaper. Tack och lov för mångfalden och specialkunskaper!!!!Hejdå och Kram tills "vi" kanske "möts på ´webben´"igen, annars...ha´ det gott och tro på "Er själva"!/Eder Miku Läs mer »

Mikus blogg 2 2008-06-05

Hej igen! Nu är jag tillbaka "i rutan" igen. Igår kunde jag inte skriva, för det blev för sent och jag orkadeinte(bl.a. på grund av att jag fick min cykel stulen natten till igår - ja, ni vet - slagdängan "Sån´t är livet!", fast med en något annan tankegång.Igår var en trevlig dag också, för att vi, som arbetat med att ta framnytt informationsmateri-al för Malmös Fontänhuset, kunde mer eller mindre "göra bokslut" för det, men "vi"(fyra medlemmar,varav en var borta och fem socionomstudenter, varav en, ej heller närvarade) fick intyg på detvi varit med om att "få fram". Mycket trevligt!Nåväl, idag har det varit en hektisk dag , med fortsatt byråkrati med min stulna cykel. Dock hann jag med att delta på "Unga Vuxna";s dag på Fontänhuset. Vi träffas ett "gäng" varje onsdag mellan 13.00och 16.00 i egna renoverade lokaler. Gruppen har bildats eftersom vi vill fånga upp de unga, nyamedlemmarna och ge dem en tilltalande och förtroendefull tillvaro på "klubbhuset".Vi möblerar, målar och utrustar våra egna lokaler(på4:e våningen) för att på längre sikt få en fungerande "ung" enhet. Kan nämnas att vi har en relativt hög medelålder på Fontänhuset - därför denna idé. Det finns liknande aktiviteter på t.ex. Göteborgs, Falkenbergs, Båstads och Köpenhamns Fontänhus, vilka många av oss "Unga Vuxna" har besökt och inspirerats av. Nåväl, nu har ni som orkat läsa min "essä"för dagen fått lite mer inblick i Malmös Fontänhus.Lycka till, alla studenter på "Sopis", som har eller ska tentera!!! Hejdå, och "på gensyn" på "nätet"! Kram från Miku Läs mer »

Mikus blogg 1 2008-06-03

Hej alla glada livsdyrkare!Vilken underbar dag det har varit! Jag vaknade verkligen på "rätt sida av sängen"!Jag heter Miku Lill och är en Lunda/Ängelholms och Malmöpåg som också har deltagit i "Social mobilise-ring och förändringsarbete";s kursen(hösten-07. Jag har nyligen avslutat min andra uppdragsutbildningpå Lunds Socialhögskola. VILKEN KICK!!!!!Det är underbart med att så många människor tänker positivt och vill förändra saker till det bättreistället för ;"Varför kan det inte va´ så att..." Apropå skön dag,har jag fått benmassage av "vår kära" Sandy på Fontänhuset i Malmö, efter att ha sprungit trevarv runt "Pildammarna" i Malmö, igår. Detta för att träna inför "Malmö Stadslopp 2008"(om två veckor).Från det ena till det andra - så pratade jag med min kära fästmö på kvällningen och vi kom fram tillatt hon(som också är medlem på Fontänhuset, här i sta´n) och jag kanske kan bilda ett par som brukarei Socionom utbildningen, vilken återkommer till hösten igen (som jag har förstått det).Jag som "gammal student" i Lund får härliga "vibbar" när jag kommer in dit igen, efter c:a 10års aktivsjukdom. Tack Arne, Verner, Cecilia och Ilias/Karna för att Ni kämpar som ni gör samt ett tack till alla på Fontän-huset som gjort detta möjligt för oss brukare!!!!!Puss och Kram till alla er som läser detta. Nu ska jag återvända till att "hålla kväll" med min "lady" + katter!OBS! Jag hoppas att ni orkar läsa fler av mina bloggar under veckan!? "So long!" /Eder Miku Läs mer »

Cecilias blogg 2 2008-05-28

Vem säger sig vara emot ett brukarperspektiv nuförtiden?Brukarinflytande, brukarperspektiv, brukarnas bästa, underifrånperspektiv, empowerment Visst används dessa begrepp i nästan alla offentliga sammanhang nuförtiden. De ligger i tiden. Jag tror inte jag kan minnas någon som arbetar inom socialt arbete som säger sig vara emot ett brukarperspektiv. Men det som man glömmer är att om man inte är brukare själv av den verksamhet som omtalas så har man inte förmågan att tillfullo inta detta perspektiv. Det är bara genom att lyssna på dem som brukar tjänsterna eller som berörs av det aktuella problemet som vi kan nå en större förståelse för vad ett brukarperspektiv i olika situationer innebär. För några år sedan var ordet barnperspektiv på allas läppar. Jag hade bildat mig en förståelse för att detta begrepp betydde hur exempelvis omhändertagna barn upplever situationen runtomhändertagandet och vad de förstår av händelserna under denna process. Jag blev därför mycket förvånad då jag hörde hur begreppet användes ute på en socialförvaltnings utredningsenhet. Socialsekreterarna uppfattade begreppet som ett sätt för dem att sätta barnens bästa i första rummet under utredningarna. I stället för att begreppet illustrerade en kunskapskälla som fanns hos barnet så låg expertisen alltså fortfarande hos socialarbetarna. Om vi i olika situationer vill öka vår förståelse för de levnadsvillkor som utsatta grupper i samhället har så måste vi skapa forum, arenor och relationer som gör att vi tar till oss deras kunskap. Själv pratade jag med några kamrater häromdagen och föreslog att de skulle bli mina mentorer i utvecklingsarbetet som vi bedriver. Tillsammans hade de mycket erfarenheter av både utanförskap, lidande, men även revansch och övervinning av problem som de har kämpat med i livet. Min fråga var inte symbolisk. Ibland behöver jag verkligen andras ögon och öron för att göra ett bättre jobb i den utmaning det innebär att skapa en miljö som är utvecklande både för professionsföreträdare och för representanter för olika brukarintressen. Läs mer »

Cecilias blogg 1 2008-05-27

Många bäckar små kan bli en stor, stor å! Idag har vi (Arne Kristiansen, jag själv och Verner Denvall) haft ett första ”utvecklingsforum” då vi har bjudit in representanter från de brukarorganisationer som har gått vår mobiliseringskurs. Flera av dem som kom till dagens möte har på olika sätt varit engagerade i undervisningen på andra terminer efter kursens slut. Utvecklingsarbetet på Socialhögskolan i Lund har av vissa kommit att kallas en gökunge. Första gången jag hörde talas om detta tänkte jag att det ju var passande, då en gökunge är annorlunda än de andra ungarna. Men så småningom slog det mig att gökungen är en typ som gärna tar över boet. Brukarmedverkan och undervisning om vikten av ett brukarperspektiv dyker upp på olika ställen i det nya socionomprogrammet som lanserades i januari och flera grepp prövas genom experimentella pedagogiska inslag med hjälp av representanter från våra samarbetsorganisationer.Det är viktigt med reflektion och utvärdering, särskilt då det gäller verksamhet som berör så mycket, som dialogen mellan representanter för professionen och personer med egna erfarenheter av utanförskap gör. Dagens möte innebar en värdefull chans att fånga upp mångas synpunkter och erfarenheter. Tillsammans blir vi lite klokare varje gång vi får chansen att förstå vad vi har varit med om. Vi hoppas att detta forum för reflektion kommer att bli ett återkommande kvalitetssäkrande inslag på Socialhögskolan i Lund. Protokoll fördes under mötet och kommer att läggas ut på denna hemsida. Då kommer vi också att föreslå ett nytt datum i början av höstterminen. Vi konstaterade idag att vi ser en ny yrkesgrupp framträda inom socialt arbete, nämligen de erfarenhetsexperter som har sin legitimitet inte i första hand genom akademiska meriter, utan genom erfarenheter av svårigheter, marginalisering och utanförskap. Idag vittnar allt fler om att denna ”erfarenhetskompetens” är mycket värdefull och att samhället bör uppvärdera dessa personers engagemang och legitimitet! Läs mer »

Mariannes blogg 2 2008-05-22

Idag, den 22/5, har vi brukare som har varit bollplank för socionomerna haft vår sista träff. Det har varit för att utvärdera hur det har gått och om vi skall satsa pä det igen nästa termin till hösten. Det visade sig att vi att ett flertal var positiva till detta och vi fick både positv och negativ kritik. Själv tycker jag att det har varit spännande och fått mycket ut av det och vill gärna fortsätta till hösten. Tillsammans med den partner jag hade nu på våren. För det samarbetet var bra.( Inget partnerbyte.) Ha en bra sommar. Kram Marianne. Läs mer »

Mariannes blogg 1 2008-05-22

Marianne Overholt heter jag och är en ung tjej på 50+. För er som inte känner mig har jag läst social mobilisering så som många andra har gjort. Det har varit fullspäckade dagar så därför skriver jag först idag, onsdagen d.21:e maj. Igår hade vi på FontänHuset vår grillfest. Vi var ca 90 personer både från Malmös klubbhus och från Båstad,Köpenhamn och Helsingborg. Vi hade väldigt trevligt med underhållning och god mat som förbereddes lätt trots rådande omständigheter. Både kök, restaurang och café är under renovering så allt arbete har fått flyttat ut under tältduk på innergården. Trots detta flöt allt på jättebra. Vi hade solen med oss och kunde inte haft bättre väder.Med vänlig hälsningMarianne. Läs mer »

Verners blogg 2 2008-05-20

Fortsättning ”Ändra allt”Pengar är som bekant inte allt. Genom Brus har en panel nu skapats som kommer att utvärdera de åtta Socialhögskolor som finns med i projektet. Avsikten är att grupp experter skall värdera skolornas arbete med brukarmedverkan inom utbildningen och ge förslag på hur den kan utvecklas. I panelen ingår tre särdeles lämpliga personer:Namu Nambiar, egna erfarenheter, nu kooperatör på Basta, socionom,Birgitta Bergsten, docent och fd prefekt på IVOSA, Växjö,Peter Beresford, med egna erfarenheter, nu professor i social work, Brunel univ. London och ordf. i Shaping Our Lifes, en engelsk paraplyorganisation.Dessa tre sakkunniga kommer under november att besöka utbildningarna, tala med lärare, studenter och samarbetspartners och bilda sig en uppfattning om utbildningarnas starka och svaga sidor. Jag är övertygad om att detta kommer att få stor betydelse och stimulera utbildningarnas och organisationernas arbete.Hälsar Verner Denvall Läs mer »

Verners blogg 1 2008-05-15

”Ändra allt” är en boktitel från mitten av 1980-talet av Sune Sunesson. Den väckte då starka reaktioner bland socialarbetare som uppfattade det som en dolkstöt i ryggen på en tappert kämpande yrkeskår.Detta stridsrop känns aktuellare än nånsin! Och kanske att det kan t.o.m. infrias! Är nyss hemkommen från en konferens där vi har pratat om behovet av en ny socialtjänst som verkligen vilar på kunskap om brukares behov, socialarbetares beprövade erfarenhet och forskning och känner mig förhoppningsfull. Det finns nämligen mycket statliga pengar i sikte för utveckling mot en kunskapsbaserad socialtjänst. En utredning, SOU 2008:18, ”Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - för nytta för brukaren” är bakgrunden till trolltricket. Ett inslag måste vara reformering av socialarbetarutbildningen. Initiativet vi har tagit genom BRUS får nu bättre möjligheter att fortleva efter projekttiden eftersom brukares kunskap, deras insyn och inflytande över utbildningen tillhör just de radikala hörnstenar som jag är övertygad om kommer att leda till ett mycket bättre och mera kvalificerat socialt arbete. Och här måste socialarbetarutbildningarna vara modiga föregångare och välkomna experiment och initiativ!Bakom tangenterna, Verner Denvall Läs mer »

Jan-Inges blogg 3 2008-05-08

Även om det ser ut som en lugn dag, händer ändå en hel dag på Fontänhuset i Malmö. Höjdpunkten är väl ändå middagen. En rätt som jag tycker om, bestående av revbenspjäll. På veckobladet står det idag om dagens händelser. Kl 10.00 Certifieringsmöte som är en arbetsgrupp som jag inngår i. Huset har även Mattekurs och Friskvård som kör intresserade till Kockums Fritid. Kl 14.00 är det frågestund med Försäkringskassan Själv börjar jag med att medverka på serviceenheten som planerar och förbereder Lunchen och andra göromål. Anmäler mig till att servera middagen. Sen sätter jag mig ner och pratar med övriga i huset, för den sociala gemenskapen är en viktig del av verksamheten. Tiden går fort, för jag skyndar mig upp till certifieringsmötet. Vi som deltar är två handledare och två medlemmar. För det är enarbetsmodell som vi jobbar efter. Uppgiften består svara på rapporten som innehåller kommentarer och rekormentationer. Enligt certifieringsrapporten kan vi få tre år om vi uppfyller visa kriterier efter en standarnmodell som F-H rörelsen jobbar efter. Vi blir inte klara idag, för vi är inte överens om deras sätt att se på hur vi jobbar enligt Svensk modell. Efter mötet är det tid för Lunch och sen går ja och skriver texten ni läser. Under tiden blir jag intresserad av medlemstidningen redaktionsmöte, så jag medverkar. Väljer sen att att gå på frågestunden där Försäkringskassan står till förfogande. Självklart har jag frågor, som handlar om ekonomi. Hur mycket kan jag tjäna utan det berör mitt sjukbidrag eller mitt bostadstillägg. Underversitet i Lund vill använda sig av av mina tjänster mot lön, men hur mycket kan jag ta. Ja, jag kan fylla min dag med mycket innehåll om jag vill, för det bygger på frivillighet. Bara under tiden jag är i Huset blir jag tillfrågad om tre andra uppdrag. Kan säga nej, men kollar almanackan och ser att jag har tid och visst är jag intresserad. Alltid kul att känna sig behövd. Jan-Inge... Läs mer »

Jan-Inges blogg 2 2008-05-06

Sitter idag och väntar på en arbetsgrupp, där jag ingår som medlemmsrepresentant. Namnetpå gruppen har vi valt att kalla IOS. För det handlar om, information och samarbete. Gruppen består av fem socionomer från första terminen. Vi från Huset är några medlemmar som har valt att jobba tillsammans i gruppen. På första terminen har man som uppgift att jobba i projektform och till Husets glädje har vi blivit valdaVårt önskemål har varit att förnya och få fram nytt informationsmatrial. Vi har haft träffar innan för att lägga upp hur vi skall jobba. Mycket kunskap finns för det handlar ombild, text, typografi, layout m.m. Idag kände jag mig nöjdare, med tanke på att det pågick en föreläsning i Huset med Temat-Från ordtill handling. För idag delade vi upp oss i grupper. Forma text till informationsfolder som handlar om historia, versamheten och aktiviteter i Huset. En struktur och en arbetsform skapades idag på papper och inte bara i diskussion. Jan.Inge... Läs mer »

Jan-Inges blogg 2008-05-05

Sitter på Campus i Helsingborg tillsammans med en kollegaefter en tågresa från Malmö. Känner att sommaren är på gång. Vi skall vara behjälpliga för socionomerna på sin kurs - Professionellt socialt arbete. Här skall vi delamed oss av våra brukarerfarenheter och ge ett brukarperspektiv på deras case som skall användas för tentamen. Idag var det en heldag för att socionomerna skulle få en chans att träffa oss igen. En måndag där det fanns möjlighet att ventilera sina uppsatser. Veckan innan den 28-29 hade vi träffar där vi gick igenom deras interventioner. Två dagar där det var mycket givande och tagande. Mina tankar och förhoppningar var inför dagen. Kunde vi ge impulser och ge nya infalsvinklar till casen. Fanns ett behov för att få ett stöd och höra av resultatet för sina funderingar.Mycket riktigt, för här satt redan tre socionomer.Arbetet var igång, för de tre casen diskuteradesEfteråt lovordade vi dem mycket, för som vi beskrev som nytänkande och inte fastnat i gamla tankebanor. På e.m. kommer två st. som tar tillvara den här möjligheten att kunna utveckla sina arbete med brukarmedverkan.Diskussionen var igång för att komma på lösningar Jag kände att de fick och de tackade för de uppslag och de ideer de fick för att kunna jobba vidare gav något.Tycker att fler skulle kommit till träffen. Men ser jag på helheten och reaktionerna så har vi behövts.På hemresan har vi en utvärdering i handen, där jag kommer att ta upp om vi kunde lägga upp den här sista dagen annorlunda. För de flesta var mycket positiva till brukarmedverkan i socionomutbildningen Är tacksam för att kunna få vara med och bidra för responsen är stor när vi från brukarorganisationerna kan medverka i undervisningen. Min förhoppning är att samarbetet kan fortsätta för vi behöver varandra. Jan-Inge,,,,,, Läs mer »

Peters blogg 2 2008-04-29

Hej på er alla! I dag var vi "brukare" på Campus i Helsingborg, "bivärkningarna" från i går sitter kvar i huvudet, fast inte så intensivt som i går kväll. Att koncentrera sig på 14-16 "Case" per dag är nog i värsta laget, socionomerna har haft ärendet i ca 3 veckor och vi skall "greppa" situationen och en eventuell lösning med ca 1 Case i halvtimmen. Idén med systemet att ta in brukare är ett mycket bra steg i en kvalitetssäkring av insatserna. Men snälla socionomer varför skall det vara så svårt för viss av er att tänka/förstå brukarperspektiv. i Socialtjänstlagen 1kap1§ står det ju b.l.a.Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Men det verkar som om några av er tror att det är ERT självbestämmande som menas i meningen, men snälla varför skall det vara så svårt för några av er? Dagens ord: Det viktigaste först! Kram Peter N Läs mer »

Peters blogg 2008-04-28

I dag har jag o andra brukare bjudit på våra kunskaper i sociala frågeställningar. Jag tycker att det har varit väldigt givande att lyssna på socionomernas syn på problematiken. Många av er klarade uppgiften perfekt, men sen var det några som hade "slarvat" och inte gjort uppgiften inför "forumet", det kan kännas lite tråkigt men ni har säkert en bra förklaring till "missen" så det är säkert en engångsföreteelse från er sida. Annars gick diskussionerna i en bra empowermentanda, så lycka till framöver alla "professionella socionomer" med empowertänket. Dagens ord: Ta det lugnt med dagens problem, i morgon kommer nya Peter Nyberg Läs mer »

Efter kursen... 2008-03-15

Min vän utanför biblioteket står i trasiga svarta kängor, jackan likaså, ögonen är röda i kanterna, det regnar stilla, det har regnat- han lyser av kärlek, tänker jag och han berättar om fondpengar han fått.Jag fick inga berättar jag, känner mig som vanligt befinnandes mellan världar, just hemkommen från sista dan på kursen där jag fått busskort, skolmaterial och möjlighet att agera uppdragsstudent 5 veckor.Du är så värd det, ja han berättar om vad han ska köpa och det låter förnuftigt ja och gå på bio det har jag inte gjort på ett år-7000 kr är en fin summa, han har jobbat för den, punkt.Vi nämner killen som känner "halva" Malmö, som dog 35 år gammal efter tungt missbruk; hans syster är solstrålen som går på na aa -mötenoch vågar vara öppen och generös. (Varför är byråkratin seg och kreativitetsdödande -en människa går under och processen maler.Måla en tavla under tiden?)Vad vill en depression, en psykos, en beroendeproblematik berätta för den enskilda människan?-hur annorlunda skulle samhället se ut om dessa människors verkliga behov var...naturenligt...Uppfyllda - om känsligheten och ordlöshetens upplevelse fick liv och röst. jag tycker om att skriva litet " fel" det gör mig glad på nåt vis det är en övning i konsten Människor lever i olika världar, går mina tankar-1. och jag önskar att fler språkrör uppstår så att vi lär känna varandra2. jag önskar också när jag ändå är igång att den erfarenhetsmässiga kunskapen respekteras som trolig sanning och 3. att den som inser sin maktposition också drabbas av insikten och vill tjäna mänskligheten.Att hjälpa en annan människa som behöver just min styrka och kunskap - vad är att hjälpa, på jämlika villkor? Hur ser bidragssystemet i Sveriges rike ut?Hur ser historien av bidrag ut?Vad får ett liv med bidrag för konsekvenser?Hur ser vägen ut ur utanförskap...ut? Jag vill se ditt inre paradis, inte förstöra med min blick-går det?Och så 4. en önskan att alla människor återfår sin värdighet och tar tillbaka kontrollen över sina liv "-flow...synkronicitet, vardagsmagi, sa trädet som är naturens präster, jag hörde det på vägen hem i tåget, genom täta fönster. Jag kanske missade poängen, men så glad ändå. Ett system är aldrig starkare än dess svagaste länk, ven vinden Samhället som förändras i grunden vars medborgare agerar med civilkurage...vågar barnatron... Vi vågar se våra fel och brister( också!) vilket gör oss, med tid, friare och friare. Vi galna människor, mer eller mindre kopplade..."ett geni inser sin genialitet och ser sin näste i samma ljus", fladdrar tankarna vidare.Hunden Rufsan tittar (nog) på mig genom sin täta lugg, än får hon rufsa runt okopplad (också) i... byråkratins och de oändliga farornas city...:- Utvärdera och uppvärdera, definiera... om och om igen ordet flummigt tex -empower- womenmen´t Socionomer blir socionauter, sa A - sker det när den älskade flummigheten fått sig ett lyft kanhända? I vått och torrtHanna Läs mer »

Fontänhuset, dag 4 2008-01-31

Idag har det vart klubbhusmöte, dvs. att alla enheterna redovisar om det är något speciellt som har hänt för de övriga enheterna. Det som var det stora samtalsämnet var den stundande omorganiseringen från tre enheter till fyra. Ewa som är daglig leder på fontänhuset hade tillsammans med de i organiseringsgruppen arbetat fram ett förslag som visades upp på powerpoint. De nuvarande enheterna är alltså kontor, AS och köket. De nya enheterna lyder som följer: Service/IKT (info, kommunikation, teknik), restaurang, information och extern kommunikation. Anledningen till denna omorganisation är att det utöver enheterna finns en mängd olika grupper, t ex. fritidsgruppen, nätverksgruppen, etc. som medlemmarna kunnat ansluta sig till utefter intresse. Problemet med detta är att det är folk från olika enheter med i olika grupper, vilket gör att det blir luddigt om vilken enhet som har ansvar för vilken grupp. Nu skall man alltså knyta grupperna till varje enhet istället så att det inte blir så rörigt. Alla medlemmar fick lov att sätta sig på en talarlista för att framföra sina synpunkter om detta. En del hade åsikter om vilka grupper som skulle lyda under vilken enhet, men det blev inga vildare diskussioner om detta. Det blev det dock över nästa samtalsämne som var att det skulle anställas en ny vice daglig leder, alltså en neste leder som de kallar det. Ewa berättade att hon fått in fem ansökningar och att de var alla från medarbetare som redan arbetade i huset, hon klargjorde också hur urvalsprocessen skulle gå till. Ewa kommer i samråd med olika medlemmar intervjua alla sökande och medlemmarna kommer så tillsammans med Ewa besluta vem som blir vald att anställas. Detta tyckte jag var mycket sympatiskt eftersom det ger medlemmarna makt över vem som skall få jobba på ”deras” hus. Det var en man som räckte upp handen och hade en fråga om hur mycket psykiatrisk kompetens denna personen borde ha, han ansåg att fontänhuset var väldigt naiva när de anställde personer utan någon psykiatrisk kompetens eftersom många inte visste hur de skulle hantera en person med allvarligare psykiska problem, han sa att han själv hade känt sig missförstådd av många anställda. Detta väckte diskussion och Ewa som kände sig träffad förklarade att fontänhusmodellen inte skall vara en behandlande enhet, utan skall bygga på medmänskliga relationer. Det följde en ganska vild diskussion efter det och många medlemmar ville sätta upp sig på talarlistan. Torhild som var lite mötesordförande fick lite ordning och sa att alla på mötet kunde ta med sig de frågor de hade, i denna specifika fråga, till sina respektive enheter. Tack vare att man inte dissade någons fråga och uppmuntrade folk att fortsätta diskussionen efter mötet så anser jag att man också bidrar till att klubbhuset inte stagnerar, utan att nya idéer får lov att födas och att man tar medlemmarnas åsikter på allvar.Sara Call Läs mer »

Fontänhuset, dag 3 2008-01-29

Ok, två dagar på praktiken och så lyckas man bli magsjuk, ganska typiskt eller hur? Nåja, frisk igen och en ny dag på praktiken. Idag blev det bestämt att jag skulle tillbringa dagen och morgondagen på AS (arbeid og service). Dagen börjar med ett möte i samma anda som de andra, med tavlan där man går igenom dagen bit för bit och delar ut arbetsuppgifter. Jag sätter upp mig på att vattna blommor, tvätta moppar och kolla e posten. Jag hjälper även en av medarbetarna att laga en stol. Vid lunch är det jag som står och serverar lasagne åt 20 medlemmar och hamnar sen mittemot en kvinna som omedelbart efter att jag sagt mitt namn påpekar att det är hennes favoritnamn. Hon börjar prata livligt med mig om allt möjligt och samtidigt säger hon att hon borde tagga ner eftersom hon alltid är för framfusig och att hon lätt skrämmer bort människor. Jag tycker hon verkar vara en härlig person och pratar glatt vidare, hon berättar att hon inte har något närminne, hon har haft två slag som gjort henne förlamad på högra sidan. Hon berättar att hon blev dömd att sitta i rullstol resten av sitt liv av en läkare som hånlog när hon sa att hon minsann skulle kunna springa en dag. Hon fortsätter att berätta att pga hennes närminne så kommer hon inte ihåg något av de sista åren efter slagen, men hon har studerat till journalist i sex år och hade ett år kvar på skolan och hon är fast besluten om att hon skall slutföra sina studier en dag. Otroligt nog så har skolan hållit kvar hennes plats sen -94 och det gör henne övertygad om att hon var en bra student. Hennes självförtroende är väldigt bra och hon säger att det antagligen är det som har gjort att hon lyckats att börja gå igen och börja på vuxenstudier för att så småningom kunna göra sitt sista år på journalist programmet. Jag blir oerhört inspirerad av henne och hon frågar mig om varför jag valt att bli socionom och jag berättar min historia och hon avbryter ibland och ställer relevanta och intressanta frågor. Eftersom hon inte har något närminne har hon inget tidsperspektiv och kan inte svara på frågor som, om hon är ny på fontänhuset t ex. men hon säger det att ett bra betyg är om hon skulle komma ihåg mig senare på dagen. Och hör och häpna några timmar senare när jag hjälper henne ner för trappan till färdtjänsten såger hon att hon kommer ihåg mig och då blir jag varm i kroppen.Efter lunchen sitter jag med på ett möte med fritidsgruppen som håller på att planera långpromenader som äger rum varannan söndag. Mötet börjar bra, det är två representanter med från röda korset som anordnar transporter till och från turerna. Två kvinnor är med och en manlig medlem, en medarbetare och jag. Den ena kvinnan är väldigt entusiastisk och lägger fram många förslag om olika turer med fin utsikt etc. man märker med en gång att hon tar mycket plats i rummet och det är inte många andra som får en syl i vädret. Det uppstår en dispyt mellan henne och den manlige medlemmen som påpekar att hon inte borde lägga så stort fokus på detaljer, kvinnan tar detta som en attack och blir väldigt defensiv vad gäller sina idéer. När sen den andra kvinnliga medlemmen säger att kvinnan tar väldigt mycket plats och borde delegera ordet lite mer och då rinner det över för kvinnan som blir vansinnig och skäller utden andra kvinnan med diverse okvädesord och stormar ut ur rummet. Det blir en lugnare stämning efter att hon gått och mötet fortsätter utan missöden. Efter mötet vill kvinnan ha ett möte till om incidenten tillsammans med en medarbetare och den andra kvinnlige medlemmen, detta sker men med samma utgång som sist, kvinnan kan inte acceptera att hon blivit behandlad på detta sättet och känner sig attackerad. Jag observerar hela situationen och förstår att dessa människor inte bara mår bra i detta huset utan att det finns mycket problematik bakom mycket, men övervägande mycket så känner jag ändå att ommiljön varit en annan så hade nog fler sådana incidenter utspelat sig.Sara Call Läs mer »

Fontänhuset, dag 2 2008-01-22

Andra dagen var lika trevlig som den första, fick vara med på ett redaktionsmöte för Fontänhusets tidskrift Spiren och även här sker allt i en väldigt demokratisk ordning där alla får lov att säga sin mening och det är gruppen som bestämmer vad som skall göras. Medarbetarna är endast där för att eventuellt ge råd och stöd til lmedlemmarna, men de hjälper även till med själva arbetet om det behövs. Diskussionen rörde sig mest om huruvida en av medlemmarna skulle få plats med sin bokrecension, som hade blivit väldigt lång, i två eller tre nummer. Han ville att det skulle bli som en följetång i några nummer, men det möttes av motstånd från en deltagare och meningarna skildes åt bland flera andra medlemmar. Efter en kortare diskussion som kännetecknades av respekt för varandra kom man fram till att en av medlemmarna skulle hjälpa honom att korta ner texten så att den i alla fall fick plats i två nummer, detta sades på ett sätt så att han tog detta som konstruktiv kritik och blev glad över att få hjälp. Jag tänkte i mitt stilla sinne att situationen lätt hade kunnat gå i en annan riktning om det inte var för den respekt som hystes för varandras åsikter. Jag blev mäkta imponerad.Även på detta möte användes tavlan som ett arbetsredskap för att göra det så strukturerat och enkelt som möjligt för medlemmarna. Jag börjar inse hur man med enkla medel kan underlätta för husets medlemmar att få en aktiv roll i grupperna, och med tanke på att medlemmarna alla har en historia av psykisk ohälsa på ett eller annat sätt så börjar jag även förstå hur man kan undvika obehagligheter på detta sätt. Allt handlar om medmänsklighet, att vara respektfull, lyhörd och inte tvinga någon till något.Här råder en absolut frivillighet till allt och det gör att medlemmarna känner en trygghet, upplever jag det som.Sara Call Läs mer »